Han letade fler historier, Silent Stories, och gjorde bilder av dem på sitt eget sätt. Plötsligt hade han hittat sitt konstnärliga uttryck, sitt konstspråk. Fröet som såddes på den där middagen 2014 hade fått växtkraft. Då kom pandemin...
”Den vanliga fotobranschen tog stopp. Alla mina stora jobb avbokades. Med facit i hand kan jag därför se att pandemin knuffade oss i rätt riktning. Vi hade vårt galleri i Håverud. I och med pandemin hittade andra dit. Göteborgare tog en längre sväng, norrmännen dök upp. Vi sålde helt slut. Till och med mattorna som inte var till salu sålde vi.”
Annie skrattar: ”Det var helt galet faktiskt”, konstaterar hon.
Annie är frisör i grunden. Helt fantastisk frisör enligt Andreas som visserligen hade rakat av allt sitt hår fem veckor innan de träffades. Konstsatsningen ser de som ett gemensamt projekt. Annie gjorde först håret på alla modeller och efter ett tag även allt smink.
”Konstnärskapet, planeringen gör jag. Men i det praktiska kommer Annie in. Vi bollar idéer och i en del kommande projekt kommer hon att ha en ännu större roll.”
För planer finns det. Massor. ”Jag har en svart bok där jag skriver ner alla idéer, skissar, ritar, antecknar. Själva fotograferingen kan föregås av två års funderande kring en viss bild. Jag har kanske 20 på gång samtidigt.”
För sin konst har han satt upp egna regler.
”Jag fotograferar med en digital Hasselblad och bearbetar som man kan göra i ett mörkrum. Jag klipper inte ut och flyttar pixlar. Allt ska göras i kameran. Det jag lärt mig, från kopiering som 14-åring via pressfotografuppdrag till stora reklamjobb, har jag nytta av nu.”
Han berättar entusiastiskt om tavlan La Belle som han tror mycket på. När man sneglar runt bland tavlorna för att se den förstår man plötsligt att den inte heller finns ännu. Efter midnatt, när han lagt sig, drar den kreativa processen i gång i hans hjärna. Då glöder det i den svarta anteckningsboken.
”Och glöm inte duschen”, påpekar Annie.
”Sant”, säger Andreas, ”där sker mycket problemlösning. Och ändå vill jag betona att jag duschar snabbast i familjen. Jag vet inte, kanske är det blodet som cirkulerar snabbare i en varm dusch. Det händer hur som helst något. Ett exempel: Jag hade skissat länge på ett verk som hette Vit. Dagen innan fotograferingen hade vi fixat åtta vita plagg som skulle testas och allt var klart. Jag klev in i duschen, vattnet kom och jag insåg bara att, nej, det ska vara svart.”
”Jag trodde att han skämtade först”, säger Annie. Men det som skulle bli Vit fick bli en stor svart tavla – som såldes på en gång.