Det har gått ett tjugotal år sedan forskningen på allvar tog fart runt självkörande bilar, en innovationsresa som sedan dess fått sin beskärda del av oväntade vägbulor när teknikfrågor krokar arm med verkligheten, och som också visar på de alldeles speciella utmaningar som bilbranschen står inför.
När Amazonmiljardären Jeff Bezos i fjol lät sig skjutas upp i rymden var det i en farkost utan pilot och de fyra rymdturisterna hade ingen annan uppgift än att storögt beundra Moder Jord genom panoramafönstren.
Nu är naturligtvis inte jämförelsen helt relevant, men den belyser ändå ett intressant sakförhållande som ingenjörerna brottas med. I rymden ska du verkligen ha en nedrans otur om du lyckas krocka med en annan raket medan trafiklivet på jorden är lite stökigare, om man säger så.
Alexis Trolin är utvecklingschef på mjukvaruföretaget Cariad, som är ett koncernsyskon till Audi. Han beskriver en rasande snabb utveckling, där bilarna som i dag rullar ut från fabrikerna har mer gemensamt med datorer och smarta mobiltelefoner än de bilar som tillverkades för bara 10–15 år sedan.
”Genom att uppdatera mjukvaran kan vi hela tiden förbättra och förändra prestandan i bilen. Den är också central i utvecklingen av chassi och styrsystem för framtidens högautomatiserade körning.”
Till exempel har Alexis och hans team börjat experimentera med ”steer-by-wire”, där ratten inte har någon mekanisk koppling med hjulen, en teknik som för övrigt flygplansindustrin har använt i decennier.