Svenskt Tenns marknadschef Thommy Bindefeld i den klassiska ”Liljevalchs-soffan” från 1934.

"Inget bling-bling – precis som Audi"

"Inget bling-bling – precis som Audi"

I drygt 90 år har Svenskt Tenn möblerat svenska hem. Marknadschef Thommy Bindefelds delikata uppgift är att både bevara den exklusiva, klassiska designen och para ihop den med samtida formgivning. Och nå ut till en bredare publik.

Det började med en färgglad, mönstrad och ”bullig” soffa. Den slog ner som en designbomb när den visades på Liljevalchs konsthall 1934. Då härskade funktionalismen och minimalismen inom arkitektur och inredning. Det var strikt, sparsmakat, rent, industriellt utan några krusiduller.

– Liljevalchssoffan, som den kom att kallas, gick emot hela den tidens formideal. Och den blev väldigt omskriven.

Det säger Thommy Bindefeld, marknads- och kreativ chef på Svenskt Tenn. Han har i uppgift att hitta en balans i att förvalta ett kulturarv men samtidigt vara modern, kommersiell utan att bli vulgär, och synas men inte tappa kontrollen över varumärket. Kort och gott att se till att affären ska leva för evigt – vilket är ett löfte till grundaren Estrid Ericson då hon gick bort på 80-talet.
svenskttenn_02_1_1.jpg

Designerduon

På andra våningen i butiken ligger tesalongen. Här serveras te i tunna koppar med fat; dukar, gardiner, möbler - allt är inrett med Josef Franks design. Bakom en glasvägg syns Estrid Ericsons kontor. Det är bevarat precis så som det såg ut när det var hennes direktörsrum. I den rödvitrutiga karmstolen satt Estrid Ericson. Bredvid, på den lilla svarta pallen, satt Josef Frank. Det var här de skapade svensk designhistoria tillsammans. Deras samarbete har beskrivits av journalisten Eva von Zweigbergk: ”Han gjorde allt hon sa att han ska göra och hon accepterade allt han gjorde”.

Men vem var då fröken Ericson och professor Frank, som de tilltalade varandra?
Estrid Ericson var tennkonstnär och teckningslärare. 1924 öppnade hon en första butik med verkstad några kvarter bort på Smålandsgatan i Stockholm. Tre år senare flyttade hon in på Strandvägen. Då blev hon avrådd att lägga sin affär så avlägset – här skulle ingen passera, sa man. För att locka människor att ändå stanna till vid skyltfönstret ut mot Nybroviken importerade hon ett konkavt fönster med blomsterlådor från England. Blomsterprakten kunde kanske dra till sig blickarna.

– Estrid Ericson var en visionär och entreprenör, förutom att hon var kreativ och hade ett otroligt öga för form, säger Thommy Bindefeld.

Flydde undan nazismen

Riktigt hur det gick till när hon träffade österrikaren Josef Frank vet han inte. Men de möttes säkerligen på olika världsutställningarna för design och arkitektur, som den i Stockholm 1930. Det sägs att Estrid Ericson var på besök hos goda vänner där hon såg en stol som var det mest fulländade hon hade sett. Det var Josef Franks stol.

Han var då en väl etablerad arkitekt i Wien och rörde sig i samma kretsar i Mellaneuropa som Le Corbusier och Mies van der Rohe. Klimatet i Österrike hårdnade under 30-talet, inte minst för judar. Den växande antisemitismen gjorde det svårt för Josef Frank att arbeta kvar, och hans svenska fru Anna ville flytta hem till Stockholm. De flydde hit i december 1933, och någon månad senare satt han alltså på den svarta pallen bredvid Estrid Ericson och ett av de mest framgångsrika designersamarbetena i svensk historia kunde ta fart.
svenskttenn_03_1_1.jpg

Swedish Modern

Bara några få år senare, på världsutställningarna i Paris 1937 och i New York 1939, togs Josef Franks design för Svenskt Tenn emot med stora applåder. En design som blev känd som Swedish Modern.

Josef Frank skapade 2000 möbelskisser och 160 textila mönster mellan 1920- och 60-talet. Det är fortfarande de skisserna och mönstren som Svensk Tenn arbetar efter.
På väggen i tesalongen där vi sitter hänger ett tyg med blått mönster på vit botten. Det är otroligt vackert, och svårt att slita blickarna från. Mönstret heter La Plata och ritades runt 1945.

– Josef Frank sa att enbart vita väggar är skadliga för människor. Mönster gör att du slappnar av och att din fantasi får liv, säger Thommy Bindefeld.

– Och man ska inte vara rädd för att blanda mönster och färger. Om man har två soffor i ett rum ska de ha olika tyg. Estrid Ericson sa att om man inreder enbart med saker man tycker om, kommer harmonin genom det. Hon hade själv ett otroligt estetiskt öga och kunde se vad som var vackert och vackert ihop.

Förvaltar ett kulturarv

Utan att överdriva kan vi slå fast att det har hänt en del de senaste 92 åren – världskrig, politiska skiftningar, trender, samhällsförändringar, studentrevolter och teknisk revolution. Men en stol av Josef Frank är fortfarande en stol av Josef Frank.

– Vårt uppdrag är att förvalta detta kulturarv som Estrid Ericson och Josef Frank har gett oss. Men om vi bara skulle vara historiska skulle vi nästan lika gärna kunnat vara ett museum. Så vi adderar samtida formgivning.

Detta syns både genom hur produkterna presenteras i butiken och genom samarbeten med utvalda formgivare. Thommy Bindefeld, i rollen som kreativ chef, är med i hela vägen från att hitta designer till hur den färdiga produkten visas i butiken. Den här processen är så ”otidsenlig” att den får ta den tid den tar.

– Vi vill inte stressa igenom arbetet och få något som inte är av tillräckligt hög kvalitet i slutänden.

Ett exempel på en samtida design är Daggvasen av Carina Seth Andersson. Den, menar Thommy, har trots att den bara är sju år, blivit en Svenskt Tenn-klassiker.

– Vasen är ett bra exempel på hur ett modernt formspråk har tillförts det klassiska.
svenskttenn_05_1_1.jpg

Kundkretsen i kvarteret

I skåpen i butiken finns rad föremål som skapats i dessa kreativa samarbeten. Thommy Bindefeld visar Jakob Solgrens tennserie Gren och Eric Ericsons kruka med många ansikten, gjord i tenn. Thommy berättar också om hur mycket de arbetar med stämningen i butiken. Att komma innanför dörren till Svenskt Tenn ska vara som att komma hem till någon.

– Man ska få känslan av att ”så här vill jag ha det hemma hos mig”, säger Thommy.

Länge var också det enda sättet att köpa en produkt från Svenskt Tenn att ta sig till butiken på Östermalm. Kundkretsen fanns till stor del i kvarteren i närheten, etiketten ”fint folk” skulle en del vilja sätta. Men det gör inte Thommy. Han säger att kunden då som nu är kvalitetsmedveten med möjlighet att betala för att få svensktillverkad och unik design.
Idag är varorna tillgängliga oavsett var kunden bor.

– Vi ser att yngre kunder har upptäckt oss och vi har en allt större internationell efterfrågan.

Strax före vår intervju har Thommy haft en guidning i butiken för en grupp kinesiska turister. De dröjer sig kvar, fotograferar och nyper i tygerna. Svenskt Tenn är en turistattraktion, och det finns kunder som hävdar att enda orsaken till att besöka huvudstaden är för att få komma hit.

Ägs av stiftelse

Svenskt Tenn ägs sedan 1975 av Kjell och Märta Beijers stiftelse. Vinsten går till forskning inom medicin och ekologi. Det är tack vare ägandeformen Svenskt Tenn finns kvar och kommer att leva länge till, menar Thommy:

– Det finns inte en privatperson bakom företaget som vill plocka ut vinst. All vinst ska avsättas till allmännyttig forskning.

Varken Estrid Ericson eller Josef Frank fick några barn. Därmed fanns det inga arvingar som skulle kunna lockas att driva företaget i sin egen riktning.

– Det gör företaget unikt, och jag säker på att vi finns i 300 år i alla fall. Inför alla beslut vi tar tänker vi på hur de påverkar om tio år, om hundra år. Långsiktigheten är mycket ovanlig, tror jag.

För att fortsätta vara unika gäller det också att ha full kontroll på produkterna. Det förs en ständig strid mot piratkopiering.

– Lika smickrad som jag blir som designer om någon inspireras av mitt arbete, lika upprörd blir jag när någon kopierar. Det är stöld.

Att vara ”small and secret” gör det något lättare att värja sig mot kopiering. Om de skulle massproducera möbler i Asien till exempel, skulle risken för att tappa full uppsikt över designen bli mycket större.
svenskttenn_04_16_9.jpg

Det konkava fönstret importerades från England och är fortfarande ett signum för butiken svenskt Tenn.

Känner släktskapet

Att gå in i Svenskt Tenns butik är att sakta vandra genom designhistorien. Utanför skyltfönstren har årtionden passerat, innanför har tiden stått still. Detta utan att kännas vare sig passé eller dammigt. Men det finns en mörkare sida av historien – den som gjorde att österrikaren Josef Frank blev en av Sveriges mest ansedda och välkända formgivare: antisemitismen, som tvingade fram flykten 1933 undan det som sedan skulle leda fram till nazismens ohyggliga folkmord på bland andra judar.

Som treåring kom Thommy Bindefelds pappa till Sverige. Familjen flydde från Tyskland där Hitler just tagit makten. Resten av släkten stannande i Tyskland och nästan ingen av dem överlevde.

– Kanske är det därför jag känner en stark koppling till Josef Frank. En del av arvet av att vara jude är att vi alltid bär den här mörka historien med oss. För mig är det viktigt att berätta om den.

Det är därför Thommys bror, Micael Bindefeld, känd som festfixare, har bildat en stiftelse som stöttar och finansierar projekt som berättar om Förintelsen.

Inget bling-bling – precis som Audi

Thommy Bindefeld har flera kopplingar till Josef Frank eftersom han själv är designer och brinner för formgivning. Det är bland annat därför han är en hängiven Audiförare. Han tycker att Audi har snygg, god formgivning och kvalitet till en rimlig prisnivå.

– När jag tänker efter finns det rätt mycket likheter mellan Svenskt Tenn och Audi. God form och kvalitet utan att flasha med det. Inget bling-bling. Det gillar jag.

Text: Eva Brandsma | Foto: Malin Cropper
Källa: Audi Magasin 03/2016

Thommy Bindefeld

  • Ålder: 54 år.
  • Familj: Man och hund.
  • Bor: Utanför Stockholm.
  • Arbetar med: Marknads- och kreativ chef på Svenskt Tenn.
  • Bakgrund: Modedesigner på Åhléns och designer och kreativ chef på Indiska.
  • Kör: Audi A1 och Audi Q5.
  • Gör i bilen: Lyssnar på ljudböcker och radio, pratar i telefon, kollar e-post när det är tvärstopp i trafiken.