Den nya testproceduren har en ny, utvecklad körcykel och striktare testspecifikationer. De innebär bland annat längre tid för mätningarna och högre maximal hastighet.

Förändringarna i korthet:

Fyra hastighetsområden mäts med bilen i laboratoriets test-rigg, efter kallstart: upp till 60, upp till 80, upp till 100 och över 130 km/h. Fordonet bromsar och accelererar upprepade gånger i varje fas. Den maximala hastigheten är 10 km/h högre än NEDC. Dessutom är snitthastigheten på ca 47 km/h också betydligt högre (förut ca 33 km/h). Temperaturen i laboratoriet ska hålla 23°C (i NEDC angavs bara 20 - 30°C). Hela körcykeln i WLTP varar ca 30 minuter, medan NEDC endast krävde ca 20 minuter. Sträckan har mer än fördubblats, från 11 kilometer till 23 kilometer. Till skillnad från NEDC tar WLTP hänsyn till särskild extrautrustning och hur den påverkar vikten, aerodynamiken, och energiförbrukningen. Tillvalsutrustning som påverkar förbrukningen, som till exempel luftkonditionering och stolsvärme, är avstängd under testet.